Det finaste vi gjort!

Sitter och fixar med Ebbas album och kollar på kort. Kan inte titta på förlossningsbilderna och lilla Ebba som alldeles nyfödd utan att bli helt rörd :)
 Lilla underbara fina gosiga Ebba. Att nåt så litet och fint kan göra så fruktansvärt jävla ont att få ut.. Jag var inte särskilt nervös över förlossningen (snarare längtade efter som jag gick 16 långa dagar över tiden) eftersom jag brukar ha rätt hög smärtgräns och tänkte att det här fixar jag. Tidigt på morgonen gick jag ut och mockade och fodrade hästarna med sex minuter mellan värkarna, (Macke försökte stoppa mig men jag kan vara lite envis) och det var inga problem. Sen gick jag in och duschade, vi lämnade Teddy hos Tinna och sen åkte vi in. Minns att jag tänkte att det här är ju rätt lugnt. Tji fick jag. Hade aldrig kunnat föreställa mig den smärtan eller hjälplösheten som jag kände. Ska inte gå in på detaljer men förlossningen var lång och traumatisk enligt mina journaler. Hela rummet var fullt av läkare som drog, tryckte, höll fast mig och låg på mig men Ebba satt fast och jag fick ligga och krysta i alldeles för många timmar innan dom tillslut drog ut henne med sugklocka.
Men det var ju såklart värt varenda sekund av smärta när hon kom ut.
Vilken känsla när dom la upp henne på bröstet. Kändes som att mitt hjärta skulle spricka av lycka.Kan inte beskriva känslan, men det var bästa och största ögonblicket i mitt liv. Ingenting kan toppa den känslan, inget! Att man kan känna en sån villkorslös kärlek till detta lilla knyte från första sekund. Det var två stolta föräldrar kan jag lova! Helt plötsligt hade vi en liten dotter som var en del av mig och en del av Macke (även om hon bara är lik Macke) :)

Ebba ca en timme gammal på vågen, 3315 g och 51 cm lång
(datumet och tiden på kortet stämmer tyvärr inte)

Att hon var en liten Ebba det såg vi på en gång. Vi har egentligen alltid sen vi träffades sagt att om vi skulle få en dotter skulle hon heta Ebba. Men under graviditeten började vi fundera på Alva eller Nova också. Men när hon kom ut var det solklart att det var en liten Ebba :)
 Sov inte en blund den natten (Ebba föddes 18.53) utan låg och tittade på Ebba hela natten och hade en sån adrenalinkick. Svårt och beskriva, och ganska konstigt eftersom jag hade haft värkar till och från i två dygn innan förlossningen och inte sovit de senaste två nätterna men jag var så pigg och full av energi!

Nu är Ebba snart fyra månader och jag kan helt ärligt inte komma ihåg hur mitt liv såg ut innan. Mer än att man måste haft så mycket tid och fått så mkt sömn. Att ha blivit mamma är det bästa som hänt mig, inget annat spelar nån roll längre så länge Ebba mår bra :)

Nu står två hungriga hästar och väntar på att vi ska komma med mat nån gång (ser dom från mitt köksfönster) så vi får väl pälsa på oss och ge oss ut i kylan och blåsten!

Kram