Min lilla ettåring

För exakt ett år sen  idag låg jag hemma i min säng och klockade värkar. Värkar som kom jämnt var 5:e minut men aldrig oftare. Jag hade gått 16 dagar över tiden och var rätt trött på att vara höggravid :)

Ebba kom på en tisdag. Söndagen innan var vi inne på kontroll på förlossningen där dom drog i min livmodertapp (kanske too much information här), sen var det inget med mer med det utan vi åkte hem till Patrik och Jenny i Nybro på lite tacos. På vägen hem därifrån kom värkarna. Oregelbundna och inte alltför smärtsamma och höll i sig hela natten men på morgonen stannade dom av. Måndag gjorde vi samma sak igen,  in till förlossningen igen på koll eftersom mitt blodtryck hade blivit väldigt högt. Ännu en gång drog läkaren i min livmodertapp för att reta och få igång mer värkar. Jag började nästan gråta när dom skickade hem mig och sa att dom inte skulle sätta igång mig än. (eller nästan och nästan jag började lipa och då sa läkaren att imorgon sätter vi igång dig om du inte kommit in innan)
Så vi åkte hem och värkarna blev värre redan på hemvägen och hela kvällen. Hela natten låg vi vakna och jag hade grymt ont mellan varven. Vänta tills morgonen med att åka in sa dom när vi ringde till BB. Du är förstföderska och det kommer ta tid. Var hemma så länge du bara kan. Just du ville jag bara skrika att dom kunde dra åt, ja ni vet. Men nu i efterhand så hade dom ju så rätt.

Här är jag samma morgon som Ebba föddes. Något tjock ;)

Tidigt tidigt på morgonen gick jag ut och fodrade hästarna och mockade. Kom ihåg att jag hade värkar när jag tog av täckena så jag låg dubbelvikt i Belliz box. Sen var det bara att duscha, lämna Teddy och in till förlossningen.
Där tog dom hål på mig så fostervattnet gick, sen gick det fort och värkarna var väldigt intensiva och jag öppnade mig fort. Efter nån timme frågade jag när man kunde få smärtstillande egentligen???
Barnmorskorna trodde efter att ha läst mitt förlossningsbrev att jag inte ville ha det. HA HA! Jag ville ha allt smärtstillande jag kunde få. Men då jag redan var öppen 8 cm då sa dom att jag fick nöja mig med lustgas för det var för sent för ryggmärgsbedövning. Men jag KRÄVDE ryggmärgsbedövning, annars skulle jag minsann inte göra det här. (Haha som om jag hade nåt val) En ung läkare kom och stack mig i ryggen men jag fick en värk samtidigt så han stack fel och jag hade blod över hela mig. Efter detta blev det en mardröms förlossning som jag varken orkar eller vill gå in på.. Det tog alldeles för många timmar och Ebba satt fast. Efter sugklocka, och 6 st läkare som drog och slet och tryckte och de värsta 11 timmarna av krystvärkar (haha dom andra värkarna var ju ingenting i jämförelser!) i mitt livkom hon äntligen, vår lilla Ebba!
All smärta var som bortblåst och jag hade kunnat göra om allt igen direkt efter om jag hade varit tvungen.
Vilken känsla! Och ja trots att jag mår fysiskt illa bara jag tänker på förlossningen vill jag gärna göra om det.

Notera att det här är tidigt under förlossningen då jag fortfarande ser glad ut :)

Men iaf vad jag ville komma till efter allt pladder, är att imorgon kl 18.53 blir min lilla tjej 1 år! ETT ÅR! Herre gud var har tiden tagit vägen?

Vårt liv fick en ny mening när Ebba kom. Hon blev på en gång det viktigaste som finns. Vårt allt! <3

Lyckligaste stunden i mitt liv när jag fick upp Ebba på bröstet och mitt hjärta höll på att svämma över av kärlek!

Lilla pluttan ca en timme gammal

En rörd och mycket lycklig pappa

 Macke var en klippa under förlossningen. Det måste vara fruktansvärt att stå bredvid och se den man älskar ha så ont. Men han servade med druvsocker, lustgas och peppade lagom mkt.

Gissa om jag var glad att se mat efter att inte ha ätit på över ett och ett halvt dygn!

Kl elva fick vi äntligen komma in på rummet efter att jag blivit ihoplappad och fått duscha. Macke fick stanna kvar över natten han med till vår lycka! Vilken känsla, vi var föräldrar nu!

Tänk att vi kunde göra nåt så ljuvligt som vår lilla Ebba! <3

Lilla finaste finaste Ebba!

Här sitter jag och gråter glädjetårar och minns tillbaka. Idag fyller vår dotter, det bästa som hänt oss, ett år.

 Det  ska bli paket och sång på morgonen och sedan barnkalas på eftermiddagen!

Bäst jag går och lägger mig nu.

Kram på er alla underbara!